Om förskollärarexamen och husbygge

Var börjar en då en under loppet av tre veckor gått från att vara student till att ta förskollärarexamen och börjat arbeta heltid? Overkligt är väl det ord som bäst beskriver den känsla jag känner just nu. Efter vår sista skoldag träffades hela klassen i en lokal vid Campus för att äta och dricka gott, leka lekar och prata om alla fina minnen vi delar. Att det var sorgligt att krama varandra hejdå den kvällen är förstås inte alls konstigt. Dessa år hade inte varit hälften så roliga om det inte vore för vår underbara klass. 
 
 
Då det kommer till huset kan jag äntligen meddela att arbetet på tomten är igång! Ja, för då jag säger äntligen förstår ni nog att jag börjar känna mig en aning otålig. Därför blev jag glatt överraskad då jag upptäckte att trädstammarna hämtats, att utstakningen är gjord och att delar till grunden står på plats. Det känns som att vi nått en efterlängtad milstolpe i vårt husprojekt och idag är det 107 dagar till husleverans. Sakta med säkert närmar vi oss vår dröm och det kunde inte kännas bättre!



Skridskoåkning och varm choklad

 
 
I lördags gjorde vi något jag länge sett framemot. I ett härligt vårvinterväder åkte vi skridskor och drack varm choklad i viken nedanför vår tomt. Vilken häftig känsla det var att kolla upp mot den och tänka "nästa vinter bor vi här". Jag längtar bara mer och mer för varje gång vi åker dit...
 
Det var inte bara vi som ville ta tillvara på det vackra vädret. Runtomkring oss var det bybor som pimplade, åkte skidor och promenerade på havsisen och den låga vintersolen bäddade in byn i ett guldaktigt sken. Vilken idyll! Det bästa med den här tiden på året tycker jag är känslan av en ny start. Det gör att jag känner mig laddad och förväntansfull på att hitta på saker. Julpyntet är bortstädat och på bordet står en bukett krispiga tulpaner som sprider en känsla av vår. Vi har en härlig tid framför oss och jag är glad över att Tomas, Svea och jag delar samma kärlek till naturen. 



Tillbakablick 2016

 
 
 
 
Då fåglarna börjar kvittra och solens strålar värma är vårvintern här. En årstid jag älskar. Enligt mig är få saker så vackert som kombinationen av en klarblå himmel och snötäckt mark. Det är som ljusterapi för själen efter en lång, mörk vinter. Den där vårvintern bestämde jag mig för att ta tillvara på min sista vårtermin som student genom att åka på utflykt så ofta jag bara kunde, detta till Sveas stora förtjusning. Under påskhelgen dammade jag av mina skidor och det grillades smörgåsar över öppen eld var och varannan helg. Vi tog även många promenader på havsisen och solade i viken nedanför vad som några månader senare skulle bli vår tomt! Ja, det vi då tyst drömde om skulle snart bli till verklighet. 
 
 
 
 
 
 
I början av sommaren bestämde vi oss för att bygga hus. En tanke som väckt oss redan ett halvår tidigare och som inneburit sömnlösa nätter av grubblande. Efter många tomter och husleverantörer senare sa vi tillslut till varandra "det är nu eller aldrig". Jag minns den dagen som om den vore igår. Det var en solig morgon i slutet av maj. Tomas och jag åt frukost på balkongen och jag frågade "fanns det verkligen ingen husmodell från den där leverantören som skulle passa oss?". Jag hade inte lyckats släppa tanken på att bygga hus sedan vi någon månad innan var nära på att skriva på papper för ett Myresjöhus. Tomas öppnade Smålandsvillans hemsida och fick syn på den nya husmodellen Villa Fredriksdal. Ett hus som inte bara passade alla våra önskemål gällande planlösning och krav på budget, utan även de bestämmelser som fanns på den tomt vi var intresserade utav. Det kändes nästan lustigt hur det plötsligt kunde flyta på så bra! Därefter gick det undan. Avtal signerades och det gick inte en dag utan att vi pratade om saken.
 
 
 
 
 
Hösten kom och så gjorde också den efterlängtade vandringen mellan Hemavan och Viterskalet. Jag inser att det blir omöjligt att sammanfatta den resan i några få rader. Naturen, Sveas lycka, att dricka från iskalla fjällbäckar, laga mat i spritkök och övernatta i tält. Det var två dagar av magi. Mitt bland Viterskalets mäktiga bergstoppar och färgsprakande natur gick Tomas ner på knä och frågade om jag vill dela resten av mitt liv med honom. Jag blir pirrig bara av tanken. 
 
 
Då vintern kom gick jag in i något jag vill kalla "skriva-examensarbete-dvala". Då vi inte översatte engelska artiklar, transkriberade intervjuer eller finslipade texten, klurade jag på synonymer och formuleringar. All tid vi lagt ner på arbetet gav resultat, i slutet av kursen fick Anna och jag veta att vårt arbete blivit godkänt!
 
Under den här tiden köpte vi även vår första bil och jag blev anställd som förskollärare en månad innan min examen. Det var även en hel del att ordna inför huset. Grundentreprenör och markentreprenör skulle anlitas, byggnadskreditiv tecknas och tomten köpas. Vi fick även hjälp med att avverka 80 träd på tomten som vi sedan sålt till ett skogsföretag. Därefter grovplanerades tomten i sista stund innan snön och kylan kom. Även fast det mesta tagit betydligt längre tid och inneburit mer ansvar än jag förväntat mig då vi köper ett nyckelfärdigt hus, har det varit väldigt lärorikt! Nu ser vi framemot en vår och sommar då husbygget drar igång på riktigt.