Sommarens första dopp

 
Alltså sommarkvällar, hur underbart är inte det? Tomas, Svea och jag bestämde oss för att ikväll cykla ut till en by som ligger mig extra varmt om hjärtat - Örviken. Med ängar, kor och hästar så långt ögat kan nå kändes de närmare två milen inte alls särskilt betungande att cykla och då vi tillsist kom fram hade jag tjatat sönder Tomas öron med att gång på gång berätta hur mycket jag älskar detta... Naturen, lugnet och hemmakänslan menar jag. Trots att det gått flera år sedan jag flyttade till eget och att mitt barndomshem numera ägs av någon annan känns platsen på något underligt sätt fortfarande som hemma. Tänk, tänk om vi en dag får bo här igen! Något vi drömmer om båda två... 
 
Nu ligger vi alla tre i soffan, nöjda och härligt möra i kroppen efter en riktigt underbar kväll med både middag och bad vid stranden. Sommarens första dopp till och med! 



Det är vad jag kallar sommar

 
Den här sommaren jobbar jag heltid, från sommarlovets början till sommarlovets slut. Gruvat mig har jag gjort. Mest för Sveas skull som blir ensam hemma mer än vad hon är van vid, men bra har det gått! Med en snäll familj och gulliga vänner som ofta ställer upp upplever jag att hon uppskattar även de dagar då det inte händer särskilt mycket. Skönt! Om kvällarna gör vi ofta någon utflykt, Tomas, Svea och jag. Middagarna äter vi gärna från en picknickfilt istället för vid matbordet, trots att vädret denna sommar inte ens går att jämföra med det i fjol... Men är det sommar så är det! Igår kväll grillade vi marshmallows på en strand med sällskap av Sara och Frost. Länge, länge stannade vi på de varma klipporna och solen sken på ett sätt som den bara kan göra här i norr. Det om något kändes som en riktig sommarkväll!



Det var en kväll i juli

 
Grillmiddag, bad och spel tillsammans med ett härligt gäng vänner i en sommarstuga - egentligen behöver jag inte säga så mycket mer än så. Eller hur? Tiden bara rusade iväg och då vi senare den natten körde hem låg dimman tät över ängarna...