Köksprojektet närmar sig sitt slut

Väldigt sakta men säkert faller bitarna på plats i köket. Äntligen! Tänk att en förälskelse i en pinnsoffa skulle leta till detta långa och utdragna projekt. Medan vi väntat på en försenad Ikeabeställning har vi hunnit med både det ena och det andra...
 
 
...som att fynda pinnstolar, och till och med pinnsoffan i mina drömmar! Ett stort tack ska våra hjälpsamma familjer ha. Det visade sig att pinnsoffan med stort P stod hemma hos min morfar sedan 45 år tillbaka! Samtliga grejor har fått sig ett par omgångar målarfärg och är på tok för tjusiga för att stå och samla damm som de gör nu i väntan på matbordet. Bordsbenen har åtminstone hittat hit. Modellen liknar benen på vardagsrumsbordet och för att knyta det samman ännu mer tänker jag betsa den bordskiva som väntas komma till veckan. Mellan allt måleri och slipdamm som blivit liggande försöker jag hinna med vardagen som då skolan tog fart såklart ser helt annorlunda ut mot för förut. Det är stressigt som tusan, men att ge upp finns inte på världskartan. Jag trivs och jag bara vet att jag har hittat rätt.



När två blir tre

Förra helgen var jag med om något så vackert att jag inte riktigt vet vad eller hur jag ska skriva om det. Mitt charmiga kusinbarn Ebbe, skulle firas med namngivning i en stuga intill en vackra sjö där träden då börjat lysa i höstens alla härliga färger, gul, orange och röd... Där vid sjön stod släkt och nära vänner, fyllda av förväntan då vi väntade på att den lilla familjen skulle komma...
 
Då vi plötsligt såg att det inte bara var Ebbe som hade klänning! Det var ungefär nu tårarna började rinna...
 
De berättar till vår stora glädje att det dagen till ära även blir giftemål!! Alla är totalt överraskade då de lyckats hålla det hemligt fram tills nu. Lyckotårarna sprutade till höger och vänster, det var ju bara så makalöst fint.
 
Här sjunger Davids bror för brudparet och lille Ebbe, även han helt ovetandes om den fina överraskningen.
 
Äntligen fick vi krama om dem!
 
Jag fick uppdraget att ta kort på familjerna, villet jag så gärna gjorde förstås. Här är mina två kusiner, Emilie med Ebbe och Jens, samt deras pappa Mikael och deras mamma och min faster Ann. Världens finaste!
 
Efter cermonin vankades tipsrunda, mat, tårta och presentöppning i en gammal, och vacker, byaskola till dess att mörkret la sig över ängarna utanför... ♥



Sovrummet då och nu

Jag tycker att vi vänder oss från skrivbordshörnan i sovrummet och blickar ut över den andra delen av rummet...
 
 
Då vi flyttade in satt ett par grå, slitna tapeter på väggarna som vi fick byta ut. HSB förtjänar verkligen beröm för sin service! Vi bestämde oss för ett par diskreta ena av den enkla anledningen att de ska passa kommande hyresgäster. Men en ljus grund är inte mig emot då det inte hindrar mig från att gå lös på färg och mönster, även om det är ganska så lugnt på den fronten i det här rummet. Färgerna går gärna mot det gröna hållet och jag är fortfarande nöjd med förvandlingen av våra begagnade sängbord som tidigare var vita.
 
Hör här så ska ni få ett värdefullt tips, som jag i min tur fått! Sänglamporna. Ja, fundera en stund innan du gör onödiga borrhål då du sätter dem i mitten av sängen, eller i mitten av er halva. Varför? Lamporna hindrar dig från att sitta upp i sängen samtidigt som att skenet från din lampa lyser och kanske stör den som ligger bredvid. Vår lösning blev en tavellist som döljer alla fyra borrhål där sänglamporna tidigare satt, och lamporna är i sin tur nu förflyttade längst ut vid kanten av sängen. Tillslut blev det bra! Att skaffa eget är minsann lärorikt! Mycket har fortfarande provisoriska lösningar trots att vi nu bott här ett helt år. Handtagen på sängborden är åtminstone fastskruvade nu, och inte fastklistrade med häftmassa som de var första gång jag visade dem hihi!